tisdag 6 januari 2015

Jacob Binck och Skandinavien


Jacob Binck (ca 1500-1569) tillhör de mest förbisedda av de tyska så kallade Klienmeisters. I Sverige är han främst ihågkommen för sitt ikoniska porträtt av Gustav Vasa men i hemlandet Tyskland är han numera i det närmaste bortglömd och räknas till de mindre betydelsefulla bland ”småmästarna”. Sannolikt var det också just på grund av den hårda konkurrensen från kollegor som Heinrich Aldegrever och Sebald Beham som han tvingades att söka sig till mindre betydelsefulla härskare likt Kristian II och Gustav Vasa.

På grund av sin ringa berömmelse har det varit svårt att hitta utförliga uppgifter om Jacob Binck i litteraturen. Vi vet dock att föddes i Köln någon gång vid 1500-talets början och flyttade till Danmark runt 1530 där han gjorde en snabb karriär som hovmålare, fästningsbyggare, medaljgravör och kopparstickare. Han kom sedan att stanna vid det danska hovet ända fram till 1550 men däremellan gjorde han också några kortare visiter i Sverige. 

Omkring 1541-1542 utförde han den idag så berömda bröstbilden av Gustav Vasa vilken mellan åren 1965-1981 prydde våra femkronorssedlar. Antagligen är även porträttet av Malmös borgmästare Jörgen Kock likväl som det idag förlorade originalverket till den så kallade Blodbadsplanschen av målarens hand. Porträttet av Gustav Vasa målade Binck i klassisk sydtysk stil med trekvartsprofil och neutralt tecknad bakgrund där kungens icke oansenliga kroppshydda placerats i förgrunden. I sina arbeten åt det danska kungahuset kom han dock att närma sig ett mer gotiskt-manieristiskt uttryck erinrande om Jan Gossaerts stil. 

Flera av Bincks porträtt – däribland hans tryckta blad med Kristian Tyrann - tillkom rentav i samarbete med Gossaert vilken konstnären träffat i samband med sin resa till Nederländerna i mitten av 1520-talet. Kristian var liksom Gossaerts uppdragsgivare Henrik III av Nassau-Breda medlem i Gyllene skinnets orden och signifikativt för nästan alla porträtt av ordens medlemmar var hur man lät maktattribut såsom det åtråvärda ordenstecknet runt halsen liksom den symboltyngda ordenspälsen dominera framställningen. Porträttet nedan är daterat 1525 och tillkom således under Kristians exil i Nederländerna 1523-1531.


Jacob Binck utförde flera porträtt av Kristian Tyrann varav två tryck signerade Binck och Gossaert finns bevarade. Verket ovan är kanske inte det allra bästa exemplet på hans framställningskonst men jag tog med det mycket på grund av att det spreds i en mycket begränsad upplaga och således räknas som en riktig raritet bland dagens samlare. Varför trycket gjordes i så få exemplar är omtvistat. Den mest traditionella teorin är att något gick fel vid tryckningen och endast ett fåtal blad hann färdigställas. Men om man får vara lite mer spekulativ – vilket ju alltid är roligt – går det alltid att leka med tanken att tyrannen Kristian ogillade det råbarkade och vildmanslika uttryck han försetts med och lät förstöra alla tryck han kom över.

Jacob Binck lät sig även inspireras av den tyska Donauskolan och dess romantiska naturlandskap. Etsningen längst upp i inlägget – i litteraturen kallad för Skogslandskap med slott (1530) – utgör ett riktigt typexempel på denna tendens och är tillsammans med Vädersolstavlan ett av få bevarade exempel på att Donauskolans inflytande nådde Skandinavien så tidigt som på 1530-talet. Den store Altdorferkännaren Christopher S. Woods har dock föreslagit att trycket sannolikt inte utgör något originalarbete utfört av Binck utan bygger på en idag förlorad teckning signerad den tyske landskapsmålaren Wolf Huber.

Bilderna hittade jag här och här.