Om någon undrar varför det dröjt så länge sedan jag publicerade något på bloggen beror detta på att jag haft lite annat för mig. Bland annat har jag åkt runt i Gotlands kyrkor och samlat material till mitt nystartade forskningsprojekt om den gotländske kyrkomålaren Passionsmästaren. Projektet befinner sig ännu i sin linda men jag har för avsikt att snart komma igång med mitt skrivande.
Ambitionen med projektet är att göra upp med den etablerade
uppfattningen att Passionsmästaren skulle ha utgjort en helt och hållet inhemsk
målarverkstad som enbart var verksam på Gotlands landsbygd. Istället hade jag tänkt
driva tesen att verkstaden startades upp på initiativ av den danske länsherren Olof Axelsson
Tott och att mästarens verksamhet ursprungligen utgick från Visborgs slott,
varefter man under 1400-talets andra hälft engagerades i ett omfattande
renoveringsarbete av Gotlands landsortskyrkor.
Argumenten för denna tes är i nuläget: (1) att
Passionsmästarens mest aktiva år sammanfaller med Axelssönernas tid som
länsherrar på Visborgs slott, (2) att verksamheten var så pass omfattande att
den måste ha bekostats av någon som förfogade över stora resurser, (3) att Ivar
Axelsson Tott lät genomföra betydande renoveringar av kyrkor och kloster
samtidigt som Passionsmästaren verkade på landsbygden, (4) att
Passionsmästarens bästa måleri i hög grad är centrerat till Visbys närområde,
(5) att minst två stenarbeten som går att koppla till Visborgs slott uppvisar
stildrag som erinrar om Passionsmästarens.
En viktig utgångspunkt för mina studier är bröderna Olof och
Filip Axelsson Totts gravsten i Visby domkyrka. Min avsikt är här att påvisa
att den okände mästaren bakom denna gravsten utgick från samma tryckta förlagor
som Passionsmästaren. Exempelvis kan vi i detta stenarbete se hur de gotiska
bågarna som ramar in gravstenens riddare uppvisar stora likheter med den
arkadfris som Passionsmästaren använde sig av i Boge kyrka. Utöver detta har
jag noterat att gravstenens apostlasymboler är närmast identiska med de som Passionsmästaren
använde sig av i Hemse kyrka, samt att eklöven som slingrar sig runt riddarna
återkommer i flera av öns passionsfriser. Det finns kanske också skäl att titta
närmare på stenens inskrift och se om den på något sätt liknar motsvarande
textfragment i Hemse och Lye kyrka.
I detta sammanhang kommer jag nog inte heller ifrån att skriva några rader om bröderna Totts tid som länsherrar på Visborgs slott. Olof och Filip dog förvisso relativt unga i den pestepidemi som drabbade ön 1464 men om Ivar finns onekligen en hel del att berätta. Intressant nog har den estnisk-svenske historikern Hain Rebas beskrivit denna ryktbara brödraskara som helt unika i Skandinaviens historia och rentav definierat dem som ”våra första multinationella storföretagare”, vilka utan ansträngning kan uppfattas som renässansfigurer hundra år innan renässansen etablerats i Sverige.
Utöver detta har jag för avsikt att försöka dela in
Passionsmästarens måleri i olika grupper där Boge-, Ganthem- och Hemsegruppen
representerar en tidig och mera professionell fas i verkstadens historia. Dessa verkstäder bestod knappast av gotlänningar utan hade troligtvis danskt
eller nordtyskt ursprung. Därefter följde ett betydligt primitivare måleri, vilket
förmodligen har utförts av lärlingar till de ursprungliga mästarna. Denna sistnämnda
grupp av målare utgör av allt att döma verkstadens sena inhemska fas och står för huvudparten av måleriet på ön. Vi
får se om jag med tiden lyckas få någon ordning på alla dessa småmästare och
verkstäder.
Sakramentsskåpet som ni ser längst upp i texten ingår i Ganthemgruppen av målningar och återfinns i Halla kyrka. Gravstenen hittar ni i Visby domkyrka.
Fler uppgifter om projektet finns här.
Följer med spänning!
SvaraRaderaSpännande!
SvaraRaderaTvå personer som tycker att Passionsmästaren är spännande och igår kunde man dessutom se skymten av hans målningar i TV-programmet Det sitter i väggarna... Nu vänder det!
SvaraRadera