söndag 2 januari 2011

Hieronymus Bosch och Lustarnas trädgård


Kolla noggrant in bilden ovan, hämtad från Hieronymus Boschs berömda altartriptyk Lustarnas trädgård (ca 1500-1505), och läs sedan igenom följande utopiska profetia som jag hittade i en gammal fornkristen textsamling kallad De sibyllinska oraklen. Citatet är taget ur ett stycke där skriftställaren just beskrivit alla de plågor som väntar de gudlösa vid historiens slut för att sedan gå över till att berätta om de rättfärdigas fröjder i det kommande Gudsriket:
… Men för alla de andra, hela den skara som ägnat sina liv åt rättvisa, goda gärningar, fromhet och rättfärdiga tankar, väntar änglar som skall bära dem över flammande floder vidare till ett liv utan bekymmer där Guds odödliga stigar slingrar sig fram och källor av vin, honung och mjölk för evigt flödar. Jorden kommer då jämlikt att tillhöra alla och vara enad utan vare sig murar eller stängsel. Frukter kommer då att växa i överflöd och livet levas i en gemenskap där alla tillgångar fördelas lika. Det kommer inte att finnas några fattiga eller rika, inte heller tyranner eller slavar. Vidare kommer ingen längre att räknas som vare sig stark eller svag. Det kommer inte att finnas några kungar eller makthavare utan allt liv kommer att levas i en enda stor gemenskap. Ingen kommer då att säga att ”nu mörknar det snart” eller yttra ord som ”imorgon” eller att något ”skedde igår” och ingen kommer längre att oroa sig inför vad morgondagen för med sig. Inga fler vårar, ingen sommar, ingen vinter, ingen höst, inga äktenskap, inga dödsfall, inget säljande, inget köpande, inga skymningar, inga soluppgångar. Ty Herren har då skapat oss en enda lång dag.
Normalt sett brukar motivet ovan tolkas som en egensinnig framställning av det tillstånd av moraliskt förfall som enligt Första mosebok, kapitel 6, föregick den stora Syndafloden. Personligen tillhör jag dock den lilla skara konsthistoriker som i motivets framställning snarare tycker sig se en sorts upphöjd extatisk sinnebild över det tillstånd av lycksalighet som enligt medeltida folktro väntade alla rättrogna vid tidens slut. Värt att notera i sammanhanget är att Bosch i normala fall brukade återge till och med Edens lustgårdar som en ogästvänlig plats fylld av rovlystnad, blodtörst, död och förgängelse. Sådana inslag saknas dock helt i framställningen ovan.

Citatet har jag hämtat ur den fornkristna apokalypsen De sibyllinska oraklen, bok II, tillkommen någonstans i Mindre Asien omkring 70-150 e. Kr. Min magisteruppsats om Lustarnas trädgård hittar ni här.

6 kommentarer:

  1. Fin text till Lustarnas trädgård!

    Det skulle vara intressant också att som jämförelse se texten med beskrivningen av alla plågor tillsammans med en av Boschs (eller någon annans?) helvetesskildringar.

    SvaraRadera
  2. Jovisst är den fin! Det existerar förövrigt flera andra texter inom samma genre där liknande paradisbilder används. Kan i detta sammanhang framförallt rekommendera Första Henoksboken och Baruks syriska apokalyps.

    Får se om jag någon gång framöver gör ett inlägg där jag jämför Boschs helveten med sibyllornas fasanfulla undergångsvisioner. Har dock inga planer på detta för tillfället. Värt att nämna i sammanhanget är emellertid att just den sibyllinska bok som jag citerar ovan faktiskt är mest känd för sina mycket detaljerade helvetesskildringar. Så din idé om ett inlägg på detta tema är faktiskt inte så dum. Misstänker förövrigt att samma skrifts mycket egensinniga beskrivning av de dödas återuppståndelse även kan ha inspirerat Michelangelo när han målade sin berömda skildring av Yttersta domen i Sixtinska kapellet. Vi får se om det blir en text också om detta…

    SvaraRadera
  3. Den är verkligen helt fantastisk!Målningen får mig att fundera ganska mycket över målaren själv.Vad vet man egentligen om honom - och finns det överhuvudtaget något som liknar detta i konsthistorien? Kanske får jag svar i din uppsats.

    SvaraRadera
  4. Håller definitivt med dig. Skulle till och med kunna sträcka mig så långt som att hävda att målningen tillhör bland det mest fantastiska som någonsin skapats. Tyvärr existerar det som vanligt när det gäller nordeuropeisk renässanskonst få uppgifter om målaren. Men det lilla man tror sig veta kan du som sagt läsa om i uppsatsen.

    När det gäller Boschs säregna bildspråk så kan jag även här bara instämma i ditt antagande. Bosch hade förvisso flera efterföljare som i olika grad försökte imiterar hans stil men de flesta av dessa verk håller tyvärr en ganska låg klass. Är du ändå intresserad rekommenderar jag dig att kolla upp namn som Jan Wellens de Cock, Pieter Huys och Jan Mandyn. Även en framstående landskapsmålare som Herri met de Bles utförde flera verk inom genren.

    SvaraRadera
  5. Jag har sett verket live, men igår såg jag en cirkustolkning om och med allt i denna fantastiska målning. Kopplingar till Dali och the Doors, Jim Morrison presenterades på ett mycket spektakulärt sätt. Ensemlen heter circolo circustheater och hör hemma i canada. Om ni får möjligheten att se detta live, tveka inte. Det finns ett par klipp på youtube att titta på. För mig var detta ett absolut besök.

    SvaraRadera
  6. Jim Morrison skrev lustigt nog en inlämningsuppgift om Lustarnas trädgård när han studerade på college i början av 60-talet. I denna text argumenterade han för att Bosch var en anhängare av den medeltida sekten adamiterna vilka ägnat sig åt nakenkultur och försökt återupprätta det förlorade paradistillståndet på jorden. Själva idéinnehållet i texten var dock inte Morrisons eget påfund utan lanserades ursprungligen av den tyske konsthistorikern Wilhelm Fraenger vars teorier fick stor spridning bland 1960-talets proteströrelser.

    Vad gäller Salvador Dali så tog han kraftigt avstånd från Bosch och förnekade att han överhuvudtaget hade inspirerats av den gamle mästaren.

    SvaraRadera