Om mig och bloggen



Jag som driver bloggen heter Jan Nilsson och är konstvetare. Om min privatperson finns egentligen inte mycket att orda. Jag är född 1974 i Skellefteå men har bott större delen av mitt liv på Gotland. Förutom konst hyser jag ett stort intresse för Dödahavsrullarna, fornkristen apokalyptik samt dekadent skräck- och fin de siècle-litteratur.

Mina konststudier inleddes på Gotlands konstskola där jag studerade måleri och teckning 1995-1997. Därefter läste jag ett tag på komvux i syfte att skaffa behörighet till högre studier (min tid på gymnasiet präglades nämligen mer av apati än något egentligt studieintresse). Någon gång kring sekelskiftet 2000 - kommer inte exakt ihåg när - började jag att studera konstvetenskap vid högskolan på Gotland. Efter ett par korta uppehåll och separata kurser i historia och renässansen tog jag min magisterexamen i konstvetenskap 2008.

Tanken med min blogg är att lyfta fram konstnärer och verk som annars riskerar att falla i glömska i en tid präglad av yta, kommers och nyttotänkande. I min blogg förordar jag en konstsyn där den nordeuropeiska renässanskonsten värderas lika högt, om inte högre, än den i mitt tycke något överskattade italienska renässansen. Jag vill dessutom peka på det faktum att mycket av den estetik vi idag brukar sammankoppla med moderna stilriktningar som romantiken, symbolismen, expressionismen, surrealismen m.fl. i själva verket har sina rötter i den sengotiska manierismen.

Bloggens namn har jag lånat från det eskatologiska begreppet Renovatio Mundi, vilket ungefär betyder ”den pånyttfödda världen”. Begreppet är hämtat från den italienske 1100-talsmystikern Joakim av Floris och var den benämning som användes under 1400-talet för att beskriva de kulturströmningar som vi numera kallar för renässansen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar