Roelandt Savery

Roelandt Savery är en av den holländska manierismens mest inflytelserika bildkonstnärer och var bland annat med om att utveckla betydelsefulla bildgenrer som blomsterstillebenet, motiv med djur, jakt och natur tillika den romantiska landskapsvyn med vildvuxna skogar, vattenfall och antika ruiner. Som jag redan nämnt i mitt inlägg om Wolf Huber var han också en av Donauskolans allra mest nyskapande och originella efterföljare. Här följer en liten presentation av detta i mitt tycke mycket fascinerande konstnärskap.

Roelandt Jacobsz Savery föddes i flamländska Kortrijk, 1576, och tillhörde en framstående hantverkarsläkt som i huvudsak ägnat sig åt måleri och gravyrkonst. Hans föräldrar var politiskt radikala - antagligen anabaptister - vilket föranledde att Roelandt redan som 4-åring tvingades fly sin hemstad för att undkomma habsburgarnas förföljelser av oppositionella. Åren efter flykten levde familjen ett omkringflackande liv för att först omkring 1585 bosätta sig i Haarlem. Här gick Roelandt i lära hos sin äldre bror Jacob Savery och blev med tiden en av stadens mest uppburne målare.

Efter att ha gjort sig ett namn i Haarlems konstkretsar flyttade Roelandt till Prag där han 1603-1613 tjänade som hovmålare åt kejsar Rudolf II och dennes bror Mathias. Först 1618 slog han sig till ro i Utrecht där han byggde ett stort hus som blev berömt för sin jättelika trädgård med exotiska växter. Trots sviktande hälsa fortsatte han att måla ända fram till sin död 1639.

Rolandt Savery brukar ofta klassas som en av den holländska guldålderns stora excentriker och var redan under sin livstid vida omtalad för sina bisarrt överlastade vildmarksscener. Hans motiv vittnar om en i grunden romantisk livshållning men innehöll även mer jordnära inslag såsom scener där vilddjur plågar ihjäl sina byten och kreatur som uträttar sina behov. De ofta komplexa kompositionerna byggdes noggrant upp utifrån förberedande naturstudier som sedan omarbetades till en ny och fantasifull helhet. Med Donauskolan delade han framförallt en dekadent förkärlek inför det sällsamma och extraordinära liksom ambitionen att kombinera realistiska naturskildringar med det irrationella.

Att just Rudolf II tillhörde de stora beundrarna saknar heller inte betydelse. 1606 skickade denne då av sinnessjukdom svårt märkte kejsare iväg Roelandt på en expedition till Tyrolen där han hade som uppdrag att teckna av och katalogisera olika ”sällsynta underverk i naturen”. Resan resulterade bland annat i några av konsthistoriens allra tidigaste exempel på naturtroget återgivna vattenfall men också de första motiven som enbart avbildade djur i det vilda. 

Expeditionens syfte hade i första hand varit att göra nya sensationella fynd som Rudolf kunde förgylla sitt berömda konst- och kuriositetskabinett med. Förutom horder av uppstoppade djur, ädelstenar och mumier från Nya världen innehöll Rudolfs samlingar spektakulära målningar av Hieronymus Bosch, Herri met de Bles, Pieter Bruegel d.ä., Giuseppe Arcimboldo, Gillis Mostaert m.fl. Roelandts exotiska landskapsmåleri torde ha passat mycket väl in i detta kusliga sammanhang.

Mot slutet av sitt liv hamnade Roelandt i stora ekonomiska svårigheter vilket kombinerat med ett omåttligt drickande resulterade i att konstnären blev sinnessjuk. 1638 försattes hans ateljé i konkurs och bara ett halvår senare var han död. I ett bevarat porträtt av målaren som gammal möts vi av en kraftigt överviktig man med mörk och plågad blick.

Fler verk av Roelandt Savery hittar ni här och här.