söndag 22 maj 2016

Aert van den Bossche


Att identifiera målningar av Aert van den Bossche (ca 1455-1510) har alltid varit ett stort problem för konsthistorikerna. I en tidigare bloggtext berättade jag om konstnärens son Gielis Panhedel (vilken tros ha varit elev till Hieronymus Bosch) och nämnde då i korta ordalag något om att fadern ansågs som den mer framstående av de två. Problemet med såväl Aert van den Bossches och Gielis Panhedels bildproduktion är dock att de aldrig signerade sina verk och att det därmed är nästan omöjligt att få grepp om de två mästarnas stil och arbeten. Här följer nu en kortare redogörelse över Aert van den Bossche och hans en gång mycket högt skattade konstnärskap.

Redan när det kommer till att försöka ringa in från vilken stad Aert van den Bossche kom ifrån stöter vi på problem. Namnet antyder att han skulle vara bördig från den berömde helvetesskildraren Hieronymus Boschs hemstad ´s-Hertogenbosch. Bevarade dokument vittnar dock om att han tidigt sökte sig ifrån sin hemstad – vilken antagligen uppfattades som alltför provinsiell - för att pröva lyckan i Bryssel och Brygge. Bryssel verkar tidigt ha blivit hans bas och det har ofta antagits att han började sin konstnärliga bana som elev hos Hugo van der Goes vilken ett tag var verksam i staden.


Det enda verk som med säkerhet kunnat tillskrivas Aert van den Bossche är en triptyk på temat Crispinus och Crispinianus martyrskap utförd i Bryssel i mitten av 1490-talet. Utifrån detta arbete har sedan forskarna lyckats ringa in ytterligare ett par altartavlor tillkomna i Brysselregionen vilka på sannolika skäl kan tillskrivas Aert och hans ateljé. Problemet med många av dessa verk är att de ofta utgör kollektiva arbeten där en rad olika mästare varit inblandade i arbetsprocessen. Vissa av verken tros helt och hållet vara av mästarens hand medan andra tillkommit i samarbete med diverse anonyma mästare.

På senare tid har dessutom forskarna i en allt högre grad kommit att identifiera Aert van den Bossche med den anonyma mästare som utfört förgrund och figurteckning åt den gåtfulle Mästaren av de broderade lövverken. Vem eller vilka som låg bakom denna pseudonym är fortfarande lite av ett mysterium. Pseudonymen myntades hur som helst på 1920-talet av den tyske konsthistorikern Max J. Friedländer vilken hänsyftade på målarens oerhört detaljerade naturstudier där träd, djur och natur framställdes i en detaljskärpa påminnande om broderi och vävda tapeter. Till en början trodde man att det var en och samma mästare som låg bakom alla dessa målningar men numera misstänker man att det rörde sig om flera olika mästare som samarbetade i en gemensam verkstad. En av dessa torde ha varit Aert van den Bossche men om detta tvistar fortfarande de lärde.


Kännetecknande för Mästaren av de broderade lövverken var hans benägenhet att upprepa samma motiv i kopia efter kopia samt hur han lånade populära detaljer från äldre mästare som Hugo van der Goes, Rogier van der Weyden och Dirk Bouts. Om ni tycker er känna igen madonnan i triptyken ovan är detta alltså ingen slump. Aert van den Bossche utförde nämligen flera varianter av detta motiv varav det existerar åtminstone två närmast identiska versioner där madonnan placerats i en prunkande trädgård med en ståtlig påfågel sittande på en grind i bakgrunden.

Vad påfågeln symboliserar är omdiskuterat. En vanlig tolkning är att den utgör en symbol för uppståndelsen och det eviga livet. Andra har försökt knyta den till förkristna magiska föreställningar där djurets blod ansågs skydda mot onda andar. Den spirande grönskan på den beskurna vinstocken bakom madonnas rygg, liksom hjorten som står och spejar mellan två nerhuggna träd i skogen, antyder emellertid att fågeln snarare bör tolkas som en symbol för andlig pånyttfödelse.

Fler verk tillskrivna Aert van den Bossche hittar du här och här.