fredag 3 februari 2012

Lucas Cranach och S:t Erasmus martyrium


Här följer ytterligare en mycket våldsam martyrbild signerad Lucas Cranach den äldre (1472-1553). Sist jag skrev om detta ämne var det en bild ur konstnärens makabra bildsvit om de tolv apostlarnas martyrium som behandlades. Denna gång är det emellertid inte någon av Kristi apostlar som vi kan se brutalt plågas till döds utan det katolska skyddshelgonet S:t Erasmus. 
 
Rent stilmässigt ligger trycket mycket nära Cranachs omtalade bilder på temat apostlarnas martyrskap. Som jag berättat om tidigare tillhörde dessa bilder en i grunden katolsk tradition där man önskade uppmana folk till from martyrdyrkan liksom vidhållande av gällande kristna dygder. Framställningar av detta slag kom förvisso senare under reformationen att omtolkas och ges en helt ny mening, men eftersom trycket ursprungligen antas ha tillkommit omkring 1506 bör det nog ändå främst förstås utifrån en i grunden katolsk referensram. 

Om vi tittar lite närmare på själva motivet så finner vi snart en rad morbida detaljer som väl vittnar om konstnärens utpräglade misantropiska läggning. Längst fram i bildplanet ser vi den helige Erasmus liggandes raklång på marken fastspänd framför sina plågoandar. Runt martyren har det samlats en liten men förnöjsam publik som med stor förtjusning tittar på när bödlarna sliter inälvorna ur det stackars helgonets mage. En av bödlarna jobbar lustigt nog med en sådan iver att han tanklöst placerat sin blodindränkta kniv i munnen. 

Notera även hur Cranach som en sorts ambivalent symbol för världslig makt och rättvisa låtit Fredrick III av Sachsens medeltidsfästning Veste Coburg dystert resa sig mot skyn i bakgrunden. Cranach var under större delen av sin karriär verksam vid Fredricks hov och för denne utförde han även ett tryck där en av Fredricks söner syns rida i ett liknande landskap med samma byggnadskomplex i bakgrunden. Vapensköldarna som syns längst till höger i båda bilderna vittnar även de tydligt om Fredricks storvulna maktambitioner.


Om S:t Erasmus kan för övrigt sägas att han tillhör en av den romersk-katolska kyrkans fjorton nödhjälpare. Enligt traditionen led Erasmus martyrdöden i samband med kejsar Diocletianus kristendomsförföljelser i början av 300-talet men märk väl att den avrättningsmetod som här framställs helt saknar historisk grund utan tros tillhöra en betydligt mer sentida bildtradition. Erasmus räknas hur som helst till sjöfararnas skyddshelgon och hans namn lär bland annat skydda mot kolik, tarmvred, kramper och boskapspest. 

Bilderna är hämtade ur British Museums bildarkiv.

9 kommentarer:

  1. Som en liten fotnot kan nämnas att Veste Coburg även förekommer i Cranachs storslagna triptyk med den heliga Katarinas martyrium (1506). Att på detta sätt placera kända gestalter från Bibeln eller grekisk-romersk mytologi i en lätt igenkännbar miljö var mycket vanligt vid denna tid. När Cranachs bildspråk bara ett tiotal år senare gick mot ett mera förfinat uttryck så tappade emellertid målaren allt intresse inför denna typ av topografiska miljöbeskrivningar. I verk som Katarinas förlovning (1516) och Paris dom (1528) har så Veste Coburg och liknande slottsmiljöer till sist omvandlats till en sorts världsfrånvända sagofästningar belägna i en mytisk forntid.

    SvaraRadera
  2. Ja han ser verkligen ut att vara helt uppslukad av sitt arbete den där bödeln med kniven i munnen.. men ser jag rätt - håller de på att linda upp hans tarmar på den där vindan? Det var ju i så fall ett finurligt påhitt...

    SvaraRadera
  3. Du ser alldeles rätt! Enligt en gammal medeltida bildtradition användes nämligen ett ankarspel i samband med helgonets avrättning. Denna avrättningsmetod var emellertid knappast historiskt korrekt utan bör nog främst ses som en visuell vidareutveckling av äldre martyrbilder där Erasmus ofta avbildades med just en sådan anordning vid sin sida. Erasmus var ju trots allt sjömännens skyddshelgon.

    SvaraRadera
  4. Pojken på hästen ser ut att ha en alldeles för stor jacka.Jag antar att det inte är en slump?

    SvaraRadera
  5. Nä, du har nog alldeles rätt i ditt antagande - och med tanke på hur pojkens far såg ut så var nog detta ett klokt och förutseende drag! Fetma var ju som bekant ingen negativ egenskap under renässansen utan tvärtom ett attribut som utstrålade makt och karisma. Måste medge att jag själv missade denna snillrika detalj.

    SvaraRadera
  6. Inget angående detta inlägg men... Bosch-inspirerad video?

    http://www.youtube.com/watch?v=-4YEW8uibkY&ob=av2e

    SvaraRadera
  7. Videons demoniska fjäderfän är definitivt hämtade från Boschs bildvärld. Tar för givet att det är Anton Corbijn som gjort videon. Jag är egentligen inte så insatt i ämnet men tycks ändå minnas att Corbijn gjort en hel rad musikvideor där han hämtat motiv från olika verk av Hieronymus Bosch. Jag antar att han i egenskap av holländare önskat hålla denna inhemska skräcktradition vid liv och kanske även sprida den till yngre generationer. Ett fint initiativ i så fall…

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kopplingen Bosch -> Holland -> Corbijn hade jag inte gjort, men när du säger det så är det ju självklart!
      Jag tycker även att det finns andra saker som påminner starkt om Bosch i videon men du menar kanske att allt inte är typiskt för just Bosch utan att det fanns andra målare där liknande motiv förekom. Jag tänker på skridskoåkarna och människorna med groteska utseenden iklädda medeltida dräkter.

      Radera
  8. De skridskoåkande fåglarna är utan tvekan hämtade från boschmotiv som S:t Antonius frestelse och Lustarnas trädgård. Dvärgen med vingar liksom den omgivande miljön känns dock mer som hämtade från operans eller teaterns värld än hemmahörande inom den nederländska bildkonsten. Men på det stora hela måste jag dock hålla med dig om att videon starkt erinrar om Bosch och hans helvetesskildringar.

    SvaraRadera