Allart du Hameel

Som jag berättat tidigare i min blogg var inte alla av Hieronymus Boschs efterföljare några osjälvständiga imitatörer som fräckt parasiterade på mästarens arbeten utan några lyckades faktiskt skapa sig helt egna stilar. Flertalet av dessa var verksamma i Antwerpen men några få inledde faktiskt sina karriärer i Boschs verkstad. Ett exempel på det sistnämnda var den i Bryssel verksamme Gielis Panhedel – som jag tidigare skrivit om här – samt troligen också Allart du Hameel, vars konstnärskap jag nu hade tänkt att vi skulle titta närmare på.

Allart du Hameel (ca 1449-1507) var till skillnad från Bosch och Panhedel inte verksam som målare utan främst som arkitekt, tecknare och gravör. Det äldsta bevarade dokumentet där Allart nämns är ett byggnadskontrakt signerat den 19 oktober 1478 där han beskrivs som stenhuggare ansvarig för ombyggnationen av Sint-Janskathedraal i `s-Hertogenbosch.

Känt från en annan källa är att Allart samma år invigdes i den i staden ansedda religiösa orden Vår Frus brödraskap, vilket tyder på att han redan vid denna tid sågs som en betydelsefull mästare. Senare under sin karriär utnämndes han till stenmästare och tilldelades flera uppdrag i Leuven, Mechelen och slutligen även i Antwerpen där han i januari 1507 avled efter en längre tids sjukdom. De flesta av Allarts arbeten var del av en stil vi numera benämner som flamboyant gotik. Kännetecknande för denna stil var dess s-formade figurframställningar och en stor detaljrikedom. 

Allarts arbeten i Sint-Janskathedraal kan dels spåras genom ovan nämnda kontrakt, dels genom att beakta kyrkans byggnadshistoria. Kontraktet från 1478 avslöjar att Allart ansvarade för kyrkans mittskepp men det är högst ovisst om han verkligen hade något större inflytande på dess slutgiltiga utformning eftersom detta bygge till stora delar redan stod färdigt vid början av 1480-talet. Däremot misstänker man att han tecknat förlagorna till flera av exteriörens stenskulpturer. 

Skulpturerna som Allart lät utforma till Sint-Janskathedraal är av särskilt intresse i sammanhanget eftersom många av dem uppvisar stildrag som påminner om Hieronymus Boschs arbeten. Vissa konsthistoriker går till och med så långt som att hävda att Allart kan ha samarbetat med Bosch när han skapade sina figurer. Skulpturen i bilden nedan tål i vilket fall som helst en jämförelse med säckpipespelaren i Boschs målning Gårdfarihandlaren.

När arbetet med katedralen väl avlutats 1495 var Allart redan ansedd som lite av en legend i trakten. Detta rykte höjdes sedan ytterligare av att han, kort efter det att första hustru Margriet van Auweningen avlidit, taktiskt gifte om sig med en viss Gosina, vilken var dotter till den uppburne arkitekten Jan Heyns. När sedan byggandet i staden stagnerat drog han vidare till andra och mer expanderande städer i regionen. I Mechelen utnämndes han omgående till stadsarkitekt men satt även en tid fängslad på grund av obetalda skulder.

Det var emellertid inte bara i egenskap av arkitekt och bildhuggare som Allart tog intryck av Hieronymus Bosch. Bevarade finns även elva kopparstick från omkring 1500 varav särskilt ett tryck - vilket föreställer stridande turkar med en stridselefant - ligger mycket nära Boschs stil. Detta verk är antagligen inspirerat av en krigsscen hämtad ur Första Mackabéerboken där det berättas om hur det grekisk-seleukidiska väldet använde sig av stridselefanter försedda med höga torn när man försökte krossa den mackabeiska frihetskampen.

Länge trodde man att trycket med stridselefanten utgjorde en reproduktion av en förlorad boschmålning men idag är de flesta experter överens om att kompositionen helt och hållet bör tillskrivas Allart du Hameel. Vad som länge bidrog till att hålla missförståndet vid liv var att trycket signerats med såväl Allarts som Boschs namnteckning, varav i några av trycken Allarts namn avlägsnats. Det var först senare man förstod att signaturen ”Bosch” egentligen syftade på den gemensamma hemstaden ´s-Hertogenbosch men att utgivarna av kommersiella skäl valt att bevara den mest gångbara signaturen.

Bilderna hittade jag här och här.