För snart ett år sedan publicerade jag en kortare
presentation av den sorgligt förbisedde flamländske målaren Jan de Beer (ca 1475-1528). Texten i fråga fokuserade mestadels på konstnärens
pionjärroll som varande en av de första manieristerna, men jag nämnde också i
förbifarten att han en gång klassats som en av erans mest betydelsefulla målare
för att sedan tråkigt nog glömmas bort. Döm av min förvåning när jag bara för ett
par veckor sedan upptäckte att denne ”bortglömde mästare” inte var så bortglömd
som jag trott utan återigen börjat att uppmärksammas av konsthistorikerna. Nämnas
bör bland annat att den första monografin tillägnad Jan de Beer är på gång och kommer
att publiceras senare i år.
För att uppmärksamma denna positiva utveckling har jag ännu
en gång tänkt att titta lite närmare på Jan de Beers bildvärld och då särskilt
hans stämningsfulla målning Kristi födelse (omkr. 1520). Verket i fråga går
numera att beskåda på The Barber Institute of Fine Arts i Birmingham och brukar
allmänt betraktas som ett riktigt skolexempel på den extravaganta form av gotik
som frodades inom den så kallade Antwerpen-manierismen.
Kännetecknande för Antwerpen-manierismen var framförallt dess
dekadenta böjelse för det överdådiga och en närmast arkeologisk upptagenhet av
gamla ruiner, antika byggnadsverk och exotiska klädedräkter. Vad som dock
särskilde Jan de Beer från de flesta av sina samtida kollegor var den förhöjda
drömkänsla som präglade flera av konstnärens viktigaste arbeten liksom hans
oerhört dramatiska utnyttjade av ljus- och skuggeffekter. För en modern publik är
det i detta avseende lätt att associera till 1920-talets expressionistiska
filmkonst och dess suggestiva ljussättningar.
Jan de Beer var även mycket intresserad av medeltida mystik
och infogade gärna en hel del mystifierande detaljer i sina bibliska scener
samt vad som inom konstvetenskapen brukar gå under beteckningen ”dold symbolik”. Påfundet att låta
scenen med Jesu födelse lysas upp av Jesusbarnets inre strålglans har han
exempelvis lånat från heliga Birgittas uppenbarelser. En fin
detalj i Jan de Beers tolkning av Birgittas vision är de lovsjungande änglarna
som tvingas kisa med ögonen för att inte bländas av Jesusbarnets överjordiska
sken. Notera även att Maria symboliskt placerat barnet på ett hedniskt altare.
Ytterligare en intressant detalj i tavlan är motivet med herdarna
som samlas kring en värmande brasa längst bak i bildplanet. Motivet i fråga är gåtfullt
men på senare tid har allt fler konsthistoriker enats om att detaljen
antagligen anspelar på romarnas firande av vintersolståndet vilket
högtidlighölls mellan den 17 och 23 december. I det gamla romarriket
tillägnades denna högtid åkerbruksguden Saturnus ära och antagligen
symboliserar motivet att den gamla världens tro på naturgudar nått sin
slutpunkt genom Kristi födelse. De musicerande herdarna som kikar in i ruinen till höger i
bild - strax bakom änglarnas ryggar - tillhör sannolikt även de Saturnus karnevaliska
följe.
Avslutningsvis vill jag också göra er uppmärksamma på
målningens elaka framställning av Jesu far, Josef, vilken gammal och krum
trevar sig fram i mörkret. Jag har tidigare i min blogg diskuterat de sandalliknande träskor som Josef bär i flera sengotiska skildringar av Jesu födelse, och här
följer alltså ytterligare ett exempel. Jag har nu lyckats ta reda på att ”skorna”
i fråga kallas för pattens, eller patinor, och användes som skydd mot träck, lera och andra orenligheter
som fyllde gatorna under medeltiden. Har dock ännu inget riktigt bra svar på
varför man inom bildkonsten ibland valde att framställa Josef som en smålöjlig figur
vilken med missnöjd uppsyn passar upp Maria med hushållsarbete. En ledtråd till
motivet skulle möjligen kunna sökas i en gammal tysk sedvänja där mannen i
huset förväntades styrka sitt faderskap genom att förse det nyfödda barnet med
gröt och nytvättade lindor.
Monografin om Jan de Beer utgavs till sist i september 2016. Boken är författad av den amerikanske konsthistorikern Dan Ewing och bär titeln ”Jan de Beer: Gothic Renewal in Renaissance Antwerp”. Den som är intresserad bör nog söka sig till närmaste bibliotek för boken kostar nästan 2000 kronor i bokhandeln.
SvaraRadera