Här följer ytterligare ett egensinnigt verk utfört av den nederländske renässansmålaren Hieronymus Bosch. Motivet i fråga är hämtat från legenden om S:t Antonius och skildrar hur den fromme klostergrundaren uppvaktas av ett gäng svårt deformerade tiggare ute i ödemarken. Vad som gör detta verk särskilt intressant är att det länge avfärdades som en ganska taffligt utförd boschpastisch men sedermera kvickt kom att omvärderas när det stod klart att det faktiskt rörde sig om en äkta boschmålning. Numera förklarar man det något primitiva uttrycket med att målningen sannolikt tillkommit redan på 1480-talet och således utgör en mycket tidigt skapelse av Bosch.
Fascinerande är också att se hur Bosch redan på ett så tidigt plan intresserade sig för motiv föreställande svårt vanställda tiggare och deras levnadsvillkor. Längre fram i sin karriär kom Bosch som bekant att utföra flera olika varianter på detta udda tema. Av dessa är förmodligen teckningen nedan det mest framstående exemplet. Detta verk brukar vanligtvis kallas för Krymplingarnas procession och dateras till omkring 1500.
Bosch bilder av utstötta har länge intresserat forskare från vitt skilda vetenskapliga discipliner. Förutom konsthistorikerna brukar bland annat forskare inom antropologi och folklivsforskning intressera sig för målarens detaljrika samtidsstudier. För ett tag sedan stötte jag faktiskt även på en medicinsk artikel där några belgiska läkare noggrant studerat Boschs skisser och utifrån dessa försökt kartlägga vilka sjukdomar och handikapp som plågade Europas befolkning vid 1500-talets början. Resultatet de kom fram till var att de flesta av Boschs så kallade krymplingar led av ergotism eller någon annan allvarlig form av svampförgiftning. Men man fann även exempel på krigsskador, reumatism, spetälska och syfilis. En och annan simulant dök lustigt nog också upp i sällskapet.
Som en liten fotnot kan även nämnas att den så kallade Trädmannen i Boschs mest berömda verk Lustarnas trädgård uppvisar vissa symtom på ergotism. Tecken på detta skulle bland annat vara den bleka huden och det infekterade såret på monstrets ena ben. Eftersom vidundret i fråga ofta identifierats som ett humoristiskt självporträtt har en del konsthistoriker även spekulerat i huruvida målaren själv led av denna plågsamma sjuka. Spetälska eller böldpest är andra populära förslag.
Bilderna hittade jag här, här och här. Om ni är intresserade av att läsa hela forskningsrapporten så hittar ni texten här.
.jpg#cite_note-1){kind=link}
.jpg){kind=link}
Det här var verkligen en katt bland hermelinerna i min Bloglovin-lista över nya inlägg :)
SvaraRaderaTack för ett annorlunda och intressant inlägg!
Ja, vad gör man inte för att sticka ut ifrån mängden!
SvaraRaderaVill i sammanhanget även passa på att nämna det faktum att såväl ergotismen i sig som den så kallade mandrakeplanta som antoniusbröderna behandlade de drabbade med kunde ge våldsamma hallucinationer. Uppfattningen att Boschs måleri inspirerats av hallucinogena droger är alltså inte helt tagen ur luften. Kanske återkommer jag till detta kontroversiella ämne i ett kommande inlägg…
… mandragora (latin), alternativt alruna, heter givetvis växten på svenska. Frukten från denna mytomspunna och narkotiska potatisväxt återfinns hur som helst i flera av Boschs mest spektakulära verk. Men detta är som sagt något jag kanske får skäl att återkomma till.
SvaraRaderaDet tycker jag verkligen du ska göra - kan nog bli intressant!
SvaraRaderaDe där bokstäverna man ser i målningen, ett T över dörren på huset och något som ser ut som ett L på ett annat ställe - vad betyder det? Kan de vara nån slags varningsskyltar som talar om för folk vad krymplingarna led av så de kunde hålla sig undan för risk att bli smittad? Eller är de nåt helt annat?
T:et är ett så kallat antoniuskors - som i sin tur är en variant på det egyptiska taukorset. Enligt legenden använde Antonius detta kors för att driva ut demoner och onda andar. Vad bokstaven L representerar är jag tyvärr mer osäker på. I Boschs triptyk S:t Antonius frestelser (ca 1505) syns emellertid en liknande symbol strax framför en av motivets många vanställda tiggare. Där ser man tydligt att denna bokstav i själva verket är ett amputerat ben. Samma tolkning är dock lite svår att göra på bilden ovan.
SvaraRaderaHaha - helt fel alltså! Folk var väl dessutom analfabeter vid den tiden och visste väl knappt vad en bokstav var för något... :)
SvaraRadera